Hanna von Corswant: Barnflickan
Ordfront förlag

Karin, en ung svensk flicka, lämnar Sverige för  att arbeta i Frankrike som au pair. Hon ser fram emot att få passa en liten pojke i ett vackert hus på den franska landsbygden. Men väl framme syns inte skymten av något barn och familjen som Karin ska bo hos uppträder mycket märkligt. Karin hör mystiska ljud och känner sig illa till mods. Vill familjen henne illa? Karin finner sig helt ensam och kontakten med Sverige är bruten. Men vilken historia har Karin själv med sig – vem är hon och varför har hon lämnat Sverige egentligen?

Barnflickan har riktiga rysarkvaliter, man anar hela tiden en bakomliggande historia och förklaring till de mystiska saker som sker. Tyvärr är det inte någon nyskapande historia och den berör därför inte heller på djupet eller blir något extra. Barnflickan är Hanna von Corswants debutroman. Hon har framtiden för sig inom skräckgenren om hon vågar ta ut svängarna ännu mer.



 


Foto: Johan Paulin

Det ryktas om en andra säsong av SVT:s sf-serie Äkta människor. På deras hemsida kan man läsa:
”Nu jobbar SVT och Matador Film med manus och planering för en eventuell andra säsong. Ett beslut om en fortsättning tas sommaren 2012. En andra säsong skulle tidigast kunna sändas hösten 2013.”
Första (och än så länge enda) säsongen släpps för övrigt på dvd 17 juli.

AR Yngves ungdomsfantasyroman Vaernen – Den fördömde släpps som e-bok på Wela förlag i sommar. AR är också aktuell med barnsagoboken Sagopyjamasen på samma förlag.

KG Johanssons nya fantasyroman Gravliden ges ut som e-bok i fyra delar. Även det på Wela.


Foto: Peter Hartman

Zonen är en ny sf-föreställning som har premiär på Malmö Stadsteater 15 maj, alltså nu på tisdag. Så här skriver man:
Zonen är en framtidsdystopi som bygger på tanken att man skickar alla unga i samhället som inte passar in, till en sluten zon. Vilka är de unga som skulle hamna där? Vad skulle hända med människorna därinne och vad händer när den kollapsade världen utanför plötsligt behöver zonens hjälp?


Rädda barnen

 

Suzanne Collins: Hungerspelen – trilogin (2008-2010, samlingsutgåva på svenska 2012)
Bonnier Carlsen

Hungerspelen som hålls i det som tidigare kallades Nordamerika utspelas i ett konstgjort spelområde där 24 barn från tolv distrikt har till uppgift att slåss mot och döda varandra tills bara en segrare finns kvar. Segraren och dennes distrikt blir hjältar. De tolv distrikten har olika funktioner och olika sätt att försörja sig och de flesta distrikt är mycket fattiga. Det finns en huvudstad där befolkningen lever rikt och mer ”framtidsliv” med spejsade kläder etc. För dem är hungerspelen ett tv-nöje och en realitysåpa.

Katniss tillhör Distrikt 12 där de flesta ägnar sig åt gruvdrift. Hon bor med sin mamma och lillasyster och hjälper till med försörjningen genom att olovligen jaga utanför stängslet som avgränsar distriktet. När lottdragningen sker av årets deltagare i hungerspelen blir Katniss lillasyster dragen som deltagare, men då går Katniss fram som volontär och tar systerns plats. Många tror att Katniss har förmågan att vinna spelet och stort hopp sätts till henne. En av Katniss medspelare blir hennes vän, men spelets grymhet sätter dem alla på prov och motståndet till hungerspelen börjar växa. En motståndsrörelse börjar gro och Katniss blir ovetande dess inspirationskälla och frontfigur. Hon dras in i ett stort maktspel, där människans grymhet, egoism och maktbegär står i fokus.

Hungerspelen lanseras som en ungdomsbok och i den genren är den en gigantisk succé. Den första filmen går på bio och fansen är många av både bok och film. Boken passar även vuxna. Collins har skapat spännande dimensioner, där dagsaktuella frågor som rättvisa, dokusåpor, fattiga och rika, vattenfrågan med mera kan skönjas och ge starka etiska funderingar till läsaren. Hennes språk är fantastiskt och lättläst och det blir en riktig sträckläsning. Den första boken är den bästa, men fortsättningen ger också stor behållning. Frågan är bara hur Suzanne Collins ska följa upp denna trilogi – fansen och jag väntar med spänning.



 

Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren: Eld
Rabén & Sjögren

I det lilla brukssamhället Engelfors går ”de utvalda” andra året på gymnasiet. De utvalda är sex helt vanliga men mycket olika ungdomar som sammanlänkats då de är utvalda att tillsammans bekämpa ondskan och rädda världen. De är alla häxor som kontrollerar var sitt element och alla har de speciella magiska gåvor.

Återigen börjar det hända mystiska saker i Engelsfors. En sektliknande rörelse engagerar invånarna, skogen dör och ett ungt spöke kontaktar de utvalda. De utvalda känner demonernas hot om jordens undergång komma närmare. Hur ska de kunna hålla sams och hjälpas åt i kampen, och hur ska de hitta källan till demonernas intrång på jorden i tid?

Detta är den andra delen i en trilogi, där den första delen, Cirkeln, snabbt blev en stor succé. Många har väntat på uppföljaren till Cirkeln. Jag måste erkänna att jag snabbt föll för Cirkelns ”magi” och gillade verkligen storyn trots att den inte direkt var originell. Men det är något härligt osvenskt över Strandbergs och Bergmark Elfgrens sätt att skriva. De vågar bre på, de skriver filmiskt och bildligt, de vågar osentimentalt ta död på huvudrollsinnehavare (de har ju en del att ta av) och de vågar oförskräckt ge sig in i denna ungdomsgenre som uttunnats av alla som vill rida på Harry Potter-vågen.

Eld är dömd till succé även om den inte är av samma kioskvältarkvalitet som Cirkeln. De första 400 sidorna är mest en väntan på det mycket spännande slutet, en del trådar och händelser som känns viktiga tappas på vägen (kanske för att tas upp i del tre?) vilket blir lite frustrerande men samtidigt växer karaktärerna i denna bok, deras sammanhållning och livsberättelser sammanlänkas tydligare och det mycket spännande slutet kräver sträckläsning. Sammantaget kommer Eld att slukas av alla som tagit Cirkeln till sig, och alla kommer att vänta och längta efter del tre, Nyckeln.



Maj 052012
 

Sudd
Regi: Erik Rosenlund

Sudd ingår i kortfilmspaketet Svensk kortfilm vol 5 som just nu visas på Folkets Bios biografer runt om i Sverige. Det är en svartvit film som utspelar sej i en svensk stad under (gissningsvis) 50-talet. En kvinna får nåt märkligt på fingret som inte släpper förrän hon suddar bort det. Men fler är drabbade, och några av dom är ute efter henne…

Den 15 minuter långa Sudd är Erik Rosenlunds första spelfilm, men filmen är också delvis animerad. Den berättas helt utan dialog och har fantastiskt fint foto – ja, hela filmen är välgjord.



 

Johanna Koljonen och Nina von Rüdiger: Oblivion High
Kolik förlag

Näcken tar över en japansk utbytesstudents identitet och börjar högstadiet. Några klasskamratstjejer misstänker nåt fuffens och ställer upp på sexualiserande bilder i en tidning.

Det var väl vad jag lyckades begripa av Johanna Koljonen och Nina von Rüdigers Upplands Väsby-manga Oblivion High. Handlingen är rörig och förvirrad och det hoppas mellan en drös karaktärer utan att någon vare sej presenteras eller agerar på ett begripligt sätt. Man undrar också vilka som är tänkta att läsa serien då den till största delen är ytterst barnslig, vilket kontrasterar mot inslagen där lättklädda barns relation till pedofiler behandlas. Nina von Rüdiger besitter i alla fall talang vad gäller att teckna i typisk mangastil.



 

Resultat av april månads fråga:

Äkta människor eller Den sista dokusåpan?

  • Äkta människor (37%, 24 röster)
  • Den sista dokusåpan (45%, 29 röster)
  • Inte vet jag (18%, 12 röster)


 

Elin Holmerin: De två odjuren
Undrentide

Äpplet faller inte långt från trädet. Att ordspråket stämmer i Edwin Svarthamns fall inser nog både Edwin själv och läsaren av Elin Holmerins uppföljare till Eldfloder. I Eldfloder var Edwins pappa huvudperson, en stilig men våldsam och arrogant typ som inte gjorde livet lätt för någon han kom i kontakt med, inte minst Edwins mamma.

I de två odjuren har något decennium förflutit. Som den sista existerande draken ville Edwins pappa säkra artens fortbestånd, men Edwin förbannar sitt drakblod. Han bor kvar i den avlidne faderns hus förutom under perioder då han lämnar sitt människoskal och lever som drake. Dock visar det sej att det faktiskt finns ännu en drake kvar i världen.

Precis som Eldfloder är De två odjuren en fantasyhistoria med stark realistisk prägel. Böckerna utspelar sej i vår värld och det är uppenbart att författaren lagt ner mycken möda på historiska detaljer och personernas personligheter och agerande. Mest är De två djuren ett karaktärsdrama där huvudrollerna innehas av Edwin och hans hushållerska och kärlek, Linn, samt den andra draken, Marjorie. Det är en tung och genomarbetad bok där känslorna ofta är obarmhärtigt starka.



© 2012 Spektakulärt Suffusion theme by Sayontan Sinha