
Äkta människor
Regi: Harald Hamrell, Levan Akin. Skapad av Lars Lundström.
En storsatsning på en svensk science fiction-serie om robotar. Är det möjligt? Kan det bli bra? Frågorna var många innan SVT:s nya serie Äkta människor började sändas i januari i år.
Äkta människor utspelar sej i en värld liknande vår, med den skillnaden att i Äkta människors universum är människoliknande robotar, kallade hubotar, vanliga. Dom handlar, städar, jobbar på lager, agerar sex- och ibland samlevnadspartner. Men alla gillar inte hubotarna. Äkta människor heter en grupp människor som helt vill avskaffa dom och som ibland tar till våldsamma metoder. Obekant för dom flesta är också att det finns en grupp ”vilda”, från sin lydnadsprogrammering befriade, hubotar. Dessa leds av människan Leo som är ihop med huboten Mimi. Mimi stjäls i början av serien av några svartdealande hubothandlare, får sitt minne raderat och hamnar hos en familj som passopp. Mamman i familjen är advokat och tar sej an ett fall där en människa diskriminerats på grund av sitt hubotsällskap. Samtidigt börjar sonen hysa känslor för Mimi. Sonens morfars hubot går sönder och han får en ny tanthubot som gör livet drygt för honom. Dom vilda robotarna gömmer sej i en kyrka. Polisen och säkerhetstjänsten vill åt Leo som är son till forskaren som skapat de självständiga hubotarna.
Ja, det finns många trådar och parallella händelseförlopp att hålla reda på i Äkta människor. Serien inleds lovande med två kanonavsnitt där karaktärerna och världen snyggt introduceras, och man förstår att diverse idéer och moraliska frågor kommer behandlas med tanke och respekt. Allt i en ganska mörk ton. Denna höga standard upprätthålls dock inte under hela serien. Handlingen står och stampar under perioder, Äkta människor-rörelsen ageras slapphänt, hubotarnas ”mänsklighet” skiftar något godtyckligt och det blir ganska spretigt. Det hade också varit intressant att veta hur hubotarna används i militärt och polisiärt syfte. Men ibland glimmar det till, och som helhet är detta en välgjord, genomtänkt, välspelad, välfilmad och på många sätt intressant tv-serie som tar till vara på sitt science fiction-arv och behandlar frågor kring utanförskap, främlingsfientlighet, gränsen mellan människa och maskin, medvetande och programmering, och så vidare, väl.

