Anna

Anna Blixt: Rämnfödd

 2 Responses »
Maj 222013
 

2013_bok_ramnfodd

Anna Blixt: Rämnfödd
Undrentide förlag

Världen är delad i den ljusa världen och den mörka världen vilka utkämpar ett krig mot varandra. Flickan Taia föds i den ljusa världen och växer upp hos en älskad familj men blir varse att hon är oäkta barn och rämnfödd, till hälften född i ljuset på sin pappas sida och till hälften mörkret på sin mammas sida. Vilken sida ska hon kämpa för i kriget och vart hör hon hemma? Vad är ondska och vad är godhet när båda präglas av död och förstörelse?

Rämnfödd är en fristående uppföljare till Fredens pris. Anna Blixt är en mycket skicklig skribent – Rämnfödd är till en början riktigt välskriven och man dras snabbt med i ett engagemang för Taia. Handlingen är genomtänkt, likaså alla karaktärer. Historien känns spännande och engagerande. Tyvärr blir det lite rörigt mot slutet och historien stannar liksom av i Taias upprepande kamp både i världen och inom henne själv. Men detta är en klart läsvärd och mycket välskriven fantasyroman.

Hans Olsson: Stenväktarnas arv

 No Responses »
Maj 132013
 

2013_bok_stenvaktarnasarv

Hans Olsson: Stenväktarnas arv
Zakuli förlag

Stenväktarnas arv är Hans Olssons tredje och avslutande del i trilogin Elementstenarna. Tar är hämndlysten och söker de som tog hans kärlek Tife ifrån honom. Hans mörka magiska krafter tar överhanden och hotar att förstöra honom inifrån. Fienderna borgaler och misraler finns överallt. Strider, svek och hot finns överallt. Garland närmar sig sitt mål att sänka världen i ett mörker – så är allt för sent?

Hans Olssons sista och avslutande del av Elementstenarna är stilistiskt välskriven och hans skrivande känns kompetent och väl förankrat i fantasygenren. Men denna sista del är lite för blodig för min smak och huvudkaraktärerna och parallellhistorierna är så många att jag tappar tråden ofta.  Jag gillar att historien få en liten annan karaktär en de tidigare delarna och att denna avslutande del inte blev som jag förväntat mig med sitt oförutsägbara slut.

Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg, Karl Johnsson, Lina Neidestam, Kim W Andersson: Berättelser från Engelsfors

 No Responses »
Apr 082013
 

2013_bok_berattelserfranengelsfors

Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg, Karl Johnsson, Lina Neidestam, Kim W Andersson: Berättelser från Engelsfors
Rabén & Sjögren

Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg har tillsammans med tecknarna Lina Neidestam, Karl Johnsson och Kim W Andersson gett ut ett seriealbum kring Engelsforstrilogin. Denna fungerar som ett slags teaser eller ”nödlina” för de fans som väntar på att den tredje delen i romanserien, Nyckeln, ska släppas.

Boken innehåller åtta korta serier. Man bör ha god inblick i böckernas innehåll och karaktärer för att hänga med i serierna. Alla kretsar kring karaktären Mona Månstråle som fungerar som en slags sammanhängande länk och ett slags berättare i serierna som i övrigt utspelar sig vid olika platser och skildrar olika episoder ur de olika karaktärernas synvinklar.

Jag har verkligen uppskattat böckerna och har sett med spänning fram emot konceptet seriealbum kring de olika utvalda händelserna utifrån det konstnärliga och kreativa aspekten. Det är ett spännande koncept som säkert faller många fans till serien i smaken. Jag upplevde dock serieformatet som svårt och stelt.  Min fantasi kändes begränsad och jag upplever bokformatet som mer för mig med textmassa som ger bilder jag själv får att växa fram. Jag vill inte ha en bild över karaktärernas utseende eller stadens utan jag vill att dessa ska skapas av mig som läsare.

Stilistiskt är de olika serieberättelserna skickligt och modernt utformade. De olika konstnärerna har olika stil men känns ändå besläktade med varandra och det känns som om de tillsammans får till en helhet.

Maria Turtschaninoff: Anaché

 No Responses »
Feb 272013
 

2012_bok_anache

Maria Turtschaninoff: Anaché
Schildts & Söderströms

Anaché är en duktig nomad som redan som barn tränas av sin bror i allt, även det en kvinna inte förväntas kunna. De har en speciell vänskap där de båda utvecklas i symbios med varandra. Anaché är också nära sin mor som lär henne det en kvinna ska kunna, men stöttar henne också i hennes erfarenheter i den andliga världen, som även det är förbehållet männen. Anaché håller sina kunskaper dolda men vid fara för sitt liv måste hon använda dem. Anaché utvecklas och kommer att leva i nära kontakt med andevärlden. När hennes stam kommer i konflikt med andevärlden som hotar alla stammars existens måste hon med alla sina kunskaper kämpa för överlevnad. Berättelsen handlar om vikten av att leva i samklang med naturen, sin stam men också att förverkliga sig själv.

Maria Turtschaninoffs fantasybok Anaché är ett exempel på riktigt kvalitativ, lättillgänglig fantasylitteratur som kan tilltala både ungdomsläsaren och den vuxne läsaren. Detta genom ett direkt och lättillgängligt språk med stark vitalitet och kvalitet. Hon har ett djup i handlingen som belyser inte bara berättelsen utan även viktiga samhällsfrågor som gäller vår existens och syn på religion, natur och relationer. Boken är lagom spännande rakt igenom viket håller läsaren aktiverad och engagerad.

Stefan Hagel: Fred så gyllene

 2 Responses »
Jan 152013
 

Stefan Hagel: Fred så gyllene
Undrentide förlag

Fred så gyllene är den första delen i en ny fantasyserie skriven av Stefan Hagel. I kungariket Semarien regerar ätten Teraphen i fred, men landets änkedrottning Celestia drömmer otäcka sanndrömmar om unga kvinnor som på mystiska sätt dör genom vad som verkar vara ond magi. Hon skickar ut sin kapten Geral för att efterforska händelserna och förhindra nya mord. En ung flicka, Tennara, lever i harmoni med sin familj i kungariket Semarien. Men efter att ha blivit våldtagen av sin styvfar tvingas hon fly, och under sin flykt får hon reda på att hennes bakgrund inte är den hon har trott. Hon är ingen vanlig bondflicka utan har gömts undan hos familjen för att skyddas  av okänd anledning. Tennara misstänks för inblandning i morden då hennes trasiga halsband hittas på en av mordplatserna. Hon eftersöks men förs undan av den magiutövande häxorden pärlemorsystrarna ledd av drottningens syster. Men hot finns överallt och Tennara tvingas fortsätta fly och söka sitt förflutna.

Fred så gyllene är en riktigt bra fantasybok – här finns magi, hat och kärlek, spänning, myt och saga. Boken är genomtänkt och välskriven med en handling som väver in läsaren i historien på ett bra sätt. Stefan Hagel verkar erfaren inom genren, så det är slående att detta är hans debutroman. Mycket läsvärd.

Ola Wikander: Serafers drömmar

 No Responses »
Dec 112012
 

Ola Wikander: Serafers drömmar
Norstedts

Två serafer, general Kwanzo och kapten Ambrogael, återvänder från slagfältet där de blodigt kämpat för kung Thomasion tillsammans med sin arme av mäktiga serafer för att komma över en flaska med ett mystiskt innehåll. När de återvänder får de veta att deras vän och förtrogne, doktor Cardano, är försvunnen. Detta leder de båda seraferna till ett intensivt sökande efter doktorn vilket får dem att tvivla på den blodtörst som har krävts av dem av deras kung. Seraferna börjar ifrågasätta vilka kungens avsikter egentligen är och vem som är fiende och vän i riket. De gör upptäckter kring sin härkomst och doktor Cardano, som får dem att stå ensamma mot kungen och bli fiender till allt de tidigare känt till: till sin kung, sina älskade, sina vänner och resten av Serafernas arme.

Wikanders bok känns proffsig i allt från omslag till språk och handling. Wikander har flera olika lager i sin historia och ställer flera dagsaktuella etiska spörsmål i en trevliga fantasyform. Allt känns väldigt genomarbetat, proffsigt och filmiskt. Men persongalleriet känns för stort och en del karaktärer får för lite plats för att man ska minnas dem till nästa gång de återkommer. Detta leder till att jag har svårt att komma in i boken och att huvudkaraktärerna inte riktigt berör. En stor del av boken är en lång transportsträcka till det förklarande slutet. För mig känns det ibland lite rörigt och svårt att förstå vart något i berättelsen är på väg.

Detta är den först delen i en trilogi. Jag tror att berättelsen har stor potential att växa, framför allt om huvudkaraktärerna får blomma ut mer och bli mer personliga. Wikander har gjort ett gott hantverk som lovar gott inför nästa del.

Tahereh Mafi: Rör mig inte!

 No Responses »
Nov 262012
 

Tahereh Mafi: Rör mig inte! (engelsk originaltitel Shatter Me 2011, på svenska 2012)
B Wahlströms

Juliettes beröring är giftig. När hon rör vid människor upplever de stark smärta – släpper hon inte i tid kan den andra dö. För att skydda andra och för att hon är så annorlunda slängs hon i isoleringscell. En dag, efter lång tid i isolering, slängs en manlig medfånge in i cellen. Juliette som länge befunnit sig isolerad blir både rädd och lycklig av sällskapet. Med tiden får hon förtroende för mannen och de inleder en vänskap. Men allt är inte så enkelt. Utanför håller jorden på att rämna. Krig och onda krafter har tagit över och det finns de som vill använda Juliettes förmågor för egen vinning. Juliette måste fly och lita på att hon har vänner som vågar sitt liv för hennes. Vänskapen med killen förvandlas till djupare känslor samtidigt som de måste riskera båda sina liv och andras.

Rör mig inte känns som en variant av Hungerspelen möter X-Men, med en speciell twist i skrivandet där författaren väljer att stryka över delar av texten. Detta för att man ska läsa fast ändå inte. Jag kan tänka mig att denna bok lockar unga tjejer med sitt kärlekstema och sitt ändå rätt spännande innehåll. Men nytänkande är den inte och har inte potential att skapa världssuccé som Hungerspelen.

Anna Blixt: Fredens pris

 2 Responses »
Okt 162012
 

Anna Blixt: Fredens pris
Undrentide förlag

Denna bok har tidigare skrivits om här, men men har nu släppts i en omarbetad version på Undrentide förlag (författaren har också bytt efternamn). Recensionen är densamma.

Minora är en flicka som tillhör det svartögda häxfolket. Hon lever i en tid då de svartögda drivs bort från sina hem och letar efter en plats att ha som sin egen. Mot sig har de starka krafter av dem som kallas Ljusets folk. Krig bryter ut och alla får kämpa för sin plats och trygghet. Minora kämpar i kriget och får en allt viktigare position i ledarskapet för sitt folk. Samtidigt växer hon upp och formas i mötet med de som kommer på hennes livsväg, de hon älskar, vänner, fiender och mäktiga ledare. Kampen blir inte längre enkel och allt går inte att dela in i svart och vitt, mörker och ljus, utan Minora måste följa sin egen väg.

Jag hade inga särskilda förväntningar inför läsandet av Fredens pris, men jag tycker att Anna Blixt har lyckats få till en riktigt bra historia. Den trillar inte i de mest vanliga fantasyfällorna utan går sin egen väg utan att på det minsta vis trilla ur genren. Jag tror att hennes kommande böcker kommer att bli ännu bättre och jag hoppas att hon försöker utveckla sitt skrivande med samma känsla för språk, karaktärer och story.

 Older Entries