Lisa Rodebrand: Revolt
Papertalk
På jorden härskar klykonerna sedan dom förslavat människorna. Människorna har en koloni i rymden, men där vet dom inte om vad som hänt… Från kolonin kommer till jorden ett rymdskepp lastat med Caroline som hamnar i sällskap med rebellen André, son till en annan död rebell. Båda har/hade dom till ärkefiende den grymme Keyel som förrått människorna och nu tjänar klykonerna.
Revolt är en typ av bok vi behöver fler av i Sverige. Rak science fiction riktad till ungdomar och unga vuxna, som inte skäms för att den är science fiction, med mycket action och med en hel ny värld som skapats. (Bokens målgrupp bör vara ungefär densamma som till exempel Hungerspelens.) Revolt är också en våldsam historia – det finns inte många sidor (känns det som) utan våld och misshandel. Inte sedan Niklas Krogs Biko har en huvudperson fått och utdelat så mycket stryk som André i Revolt.
Men boken har brister också. Kanske får man följa för många personer – det blir lite rörigt när det skiftas fram och tillbaka mellan en massa folk som rör sej mellan olika ställen. Det finns också en del frågetecken kring världen som presenteras i boken. Människor är slavar men verkar kunna komma och gå lite som dom vill (i alla fall huvudpersonerna) från gruvorna, och hur jorden ser ut bortom staden och gruvorna förblir oklart. Och var ligger kolonin egentligen – på månen eller ute i rymden? Bokens omslag är inte vackert heller.
Som det är nu har Revolt både styrkor och svagheter, men är ändå intressant och ett välkommet tillskott till det svenska sf-utbudet. Med lite putsning hade dock boken blivit än mer intressant.


