Mörkt vatten
Regi: Rafael Edholm
Det mottagande som Mörkt vatten fått av kritiker, med mest ettor och några tvåor och treor, känns verkligen inte rättvist. Rafael Edholm har regisserat en stabil film (till skillnad från hans förra, actionkomedin Babas bilar) där foto och kameraarbete är fint, den elektroniska musiken snygg och effektfull, skräckmomenten effektiva, miljöerna utnyttjas fördelaktigt och skådespelarna är bra. Sen är det kanske inte världens mest nyskapande film, men det den sätter sej ut att göra gör den bra.
Det hela börjar med att mäklaren Daniel (Sverrir Gudnason) och Marie (Helena af Sandeberg), som också är Daniels chefs fru, tar båten till värsta huset i Stockholms skärgård för att ha lite kuckelikurr över helgen. Väl framme vid huset visar det sej att en utländsk hantverkare, George (Andrzej Chyra), finns kvar. Denne lovar att han snart är klar med vad det nu är för arbete han håller på med. Men kvar blir han, och han uppför sej allt mer märkligt och hotfullt.
Mörkt vatten rör sej i gränslandet mellan thriller och skräck, med vissa terrorinslag, i ungefär samma genre som – men något snällare än – filmer som Funny Games, Straw Dogs eller Fatal Attraction. Eller svenska Försvunnen som kom ifjol. Rafael Edholm säjer sej ha inspirerats av Roman Polanski och, visst, det kan man se.
Filmens största problem är att det tar för lång tid innan det börjar hända något. Den har också några onödiga logiska luckor. Men den fungerar. I stort. Och bakom thrillerytan hittar man, om man så vill, intressanta tankar om vem som ska få ha och inte.