Ray Bradbury avled häromdagen, 91 år gammal. Andra har skrivit om detta redan, bland andra Jerry Määttä i SVD, Clas Svahn i DN, John-Henri Holmberg i Sydsvenskan och (mycket vackert) Neil Gaiman i Guardian.
Något som alla inte minns, eller känner till, är att det i Sverige gjorts två tv-filmer baserade på Ray Bradburys verk. Båda regisserades av Tord Pååg.
Savannen från 1983 är en långfilmslång (72 minuter) tv-pjäs baserad på en av Ray Bradburys mest kända noveller, The Veldt. Den handlar (på ytan) om en familj som installerar ett slags virtual reality-rum i sitt hem där barnen börjar spendera ohälsosamt mycket tid. Egentligen handlar den om att det kanske inte är så bra att bry sej om saker mer än sina medmänniskor – och kanske främst om vuxnas svek mot barnen. Medverkar gör bland andra Bibi Andersson, Hans Wigren och Erland Josephson (bilden). Bra grejer.
Nattvandraren är 47 minuter lång och sändes 1980 i SVT. Filmen baseras på novellen The Pedestrian (Fotgängaren på svenska). Här återkommer (likt The Veldt och Fahrenheit 451) detta med folk som ödslar sina liv på tv och den inte så värdighets- och livsbejakande porr och exploateringsunderhållning som sänds där. Tord Påågs version är en frän kritik av ett inhumant samhälle där folk föredrar idioti i form av tv-program framför relationer, tankeförmåga och promenader. Ingvar Hirdwall innehar huvudrollen. Riktigt bra grejer.
Intressant är att The Veldt publicerades första gången 1950 och The Pedestrian 1951. Hur klarsynt är man inte då?
Minns att jag såg Savannen när den sändes i tv. Repris SVT?
Bra grejer, som sagt! Deadmau5 släpper The Veldt i dagarna.