Jul 062011
 

Desperata
Regi: Erik Vilhelm

Två män rånar en bank, sätter sej i flyktbilen och kör iväg. Nu gäller det att fly stan och hitta ett gömställe innan polisen tar dom.

Desperata är lågbudgetfilm så det skriker om det. Vilket inte behöver innebära någonting negativt. Det Desperata har som talar för den är en del snärtiga repliker och att man inte siktar alltför högt över sina resurser. Filmen är inte heller tråkig utan underhåller hela vägen. Desperata som ursprungligen var 72 minuter har i denna ”redux”-version klippts ner till ungefärliga timmen vilket nog kan bidra till att det inte blir långdraget.

Men det finns också saker som inte är till filmens fördel. Medan dom två huvudrollsinnehavarna agerar hyfsat, och ”certainly look the part”, kan man inte säja det samma om några av birollsinnehavarna. Och sen är det verkligen Lågbudget – på alla sätt och vis. Och det blir (med oflit?) lite roligt när den ena av dom osedvanligt illa förberedda rånarna gång efter annan mördar vittnen som han själv initierat kontakt med.

Jun 222011
 

Overkill
Regi: Henric Brandt

Henric Brandts första långfilm, gjord i samarbete med Stefan Bommelin precis som den senare Död vid ankomst, heter Overkill. Det är en lågbudgetactionkomedihistoria om två killar som hamnar i klinch med några brottslingar. Att en films budget är låg behöver inte alltid betyda så mycket. Här visar filmmakarna upp en del påhittighet och kreativitet, och några skämt är okej, men det finns också brister vad gäller manus och karaktärsskildringar. Som debutverk helt okej – som filmupplevelse är Död vid ankomst ett stort steg framåt.

Jun 092011
 

Polisstyrka X7 (”Newsmakers”)
Regi: Anders Banke

Det händer verkligen saker för svenska filmregissörer. Daniel Espanosa, Tarik Saleh och duon Måns Mårlind och Björn Stein, förutom redan etablerade namn som Jonas Åkerlund och Mikael Håfström, har alla hittat till USA och Hollywood. Gemensamt, förutom talang, är att dom alla arbetat med genrefilm. Senast ut att göra utlandskarriär är Anders Banke som för några år sedan gjorde den helt okej skräckkomedin Frostbiten. Han går en lite annan väg än dom övriga när han gör actionfilm i Ryssland; en nyinspelning av Hongkong-filmen Breaking News.

En brutal rånarliga härjar i Moskva. Polisen Smirnov är dom på spåren men folk är missnöjda med att inget händer, så polisledaren ger i syfte att förbättra polisens rykte den dokusåpeälskande polisen Katya fria händer att göra reality-tv av polisernas jakt på skurkarna.

Polisstyrka X7 innehåller mycket action och skjutande, men dessa sekvenser upplevs faktiskt relativt realistiskt, vilket är positivt. Hur rånarna skildras är också intressant. Dom är inte karikatyriskt onda utan tillåts visa upp mer mänskliga sidor. Sen finns det en hel del brister vad gäller logik. Karaktärernas agerande är ibland väl godtyckligt för att passa filmens handling. Man kan också läsa in en liten kommentar om hur folk idag formar sin syn av omvärlden via tv, internet och datorspel. Men mest är Polisstyrka X7 en kompetent och intressant actionfilm som dock hade behövt lite mer tempo och hjärta för att vara riktigt bra.

Apr 182011
 

Skills
Regi: Johannes Pinter

Kelvin är en 18-åring som gillar att hålla på med parkour istället för att vara med sin pappa. När pappan, som är polis, blir skjuten pekar spåren mot ett gäng som anordnar någon sorts illegal kamptävling, Skillz. Kelvin och hans kompisar spenderar därefter dagarna med att slåss mot gänget som anordnar Skillz, tydligen utan att veta att det är gänget som anordnar Skillz dom slåss mot.

Det finns saker som inte är bra med Skills. Marcus Gustavsson i huvudrollen må vara duktig på parkour, men inte lika bra på att skådespela. Man kan anta att han vid olika tillfällen ska vara glad, arg, ledsen och så vidare, men det går inte att utläsa av agerandet. Hundvalpslooken har han dock bemästrat (Fredrik Reinfeldt kan slänga sej i väggen). Att manuset är fullt av logiska missar är något man till viss del kan vara villig att blunda för. Filmens största fel är istället att man inte hittat rätt tilltal, eller visar vilken sorts film man velat göra. Man vet inte om det är menat på allvar när folk agerar konstigt, folk pratar konstigt och konstiga saker händer. Regissör Pinter och producent Amlöv hade behövt välja: antingen tuff action på riktigt, ungdomsdrama på riktigt eller mer skruvad och med någon sorts självmedvetenhet.

Men det finns positiva saker också. Efter halva filmen har den onaturliga dialogen ebbat ut (eller så har man vant sej), och man börjar lägga märke till att action- och jaktscenerna faktiskt är ganska snygga. Det finns onekligen en del duktiga talanger framför kameran, även om det är samma fem-sex personer som i ett antal fighter slåss mot varandra ända fram till dom sista tjugo minuterna – då det blir det lite laserdome-/gladiatorfight över det hela när folk med olika ”skills” ska fightas. Hade detta varit basen för hela Skills och inte bara en slutscen hade det höjt filmen.

Tyvärr saknar Njutafilms utgåva svensk text.

Apr 142011
 

Död vid ankomst
Regi: Henric Brandt

David och Maria är på en romantisk utflykt då dom blir vittnen till en (som det brukar heta) uppgörelse i undre världen. Paret torteras och lämnas för döda. Men David överlever. Dock lider han av minnesförlust och på grund av sina skador har han inte länge kvar att leva. Och innan han dör vill han hämnas.

Det är förvånansvärt vad man kan åstadkomma med vilja och talang. Död vid ankomst ska ha kostat 100 000 kronor att spela in, men är ändå mer ambitiös, och bra, än nittio procent av alla svenska filmer som släpps. För det första är manuset smart. Perspektivet skiftar mellan före och efter incidenten. Tillbakablickarna hjälper till att skapa sympati för huvudkaraktärerna, samtidigt som dom är en del i pusslet i vad som egentligen hänt (tänk Memento). Man förfäras av skurkarna som är riktigt otäcka, men också ganska svenniga – vilket höjer trovärdigheten. Vad gäller skådespelarna klarar Samir El Alaoui sin mycket fysiska roll alldeles utmärkt, och Christian Magdu är riktigt läbbig som en videofilmande skurk. Den enda som inte håller måttet är en väl överspelande Fredrik Engström som en av hans banditkompisar.

Nu är ju Död vid ankomst en lågbudgetproduktion, och då hör det till att det brukar finnas en del, oftast tekniska, brister. Det som lämnar en del övrigt att önska är främst ljudet. Särskilt dialogen låter avlägsen/burkig. Musiken, av huvudrollsinnehavaren Samir El Alaoui, däremot, både låter bra och är bra. Foto och klippning är helt okej och actionscenerna klaras av galant – här finns till och med en hyfsad biljakt. Att jämföra Död vid ankomst med The Crow och Total Recall, som regissören Henric Brandt gör på dvd-baksidan, känns dock inte helt rätt. Båda dessa har fantastiska element medan Död vid ankomst är en actionthriller i realistisk miljö; även om jag förstår att det är hämndhistorien (The Crow) och minnesförlusten (Total Recall) som åsyftas.

Filmen är inte utan brister: den twist som kommer i slutet vet jag inte om den är nödvändig, och en del dialog är lite styltig. I stort är ändå Död vid ankomst en lyckad och smart actionfilm – och såna har vi inget överflöd av i Sverige.

Mar 302011
 

Kommandør Treholt & ninjatroppen
Regi: Thomas Cappelen Malling

Ta en norsk man dömd för spioneri i ett uppmärksammat (och verkligt) mål, en dos 80-talsaction, ett knippe ninjor och blanda. Där har vi receptet för Kommandør Treholt & ninjatroppen, en ny norsk actionkomedi och en av få nordiska ninjafilmer (Mats Helges The Ninja Mission är en annan). Med en minst sagt lovande titel och trailer är frågan om filmen kan hålla vad den lovar. Och, jodå, visst kan den det.

Den norska kungen har inrättat en specialstyrka, bestående av ninjor, för att skydda landet mot faror. Arne Treholt är ledare för ninjorna som tränar, finner själslig ro och tar hand om djur på en egen ö. När den norska självständigheten hotas av Nato som utför attentat i öststaters namn för att få kontroll över landet blir det upp till Arne och hans ninjor att rädda dagen.

Hela upplägget bakom Kommandør Treholt & ninjatroppen är underbart – och smått genialt. Visuellt ser filmen bra ut och effekterna är ömsom snygga och välgjorda (på riktigt) och charmigt dåliga (med flit). Skådespelarna, med Mads Ousdal som Arne i spetsen, är finemang. Mest intressant eller roligt eller vad man ska kalla det är bilden av Sovjet respektive Nato som skiljer sej något från den gängse kalla krigs-diton. Här skyr Nato och väst inga medel medan dom sovjetiska representanterna är betydligt mer besinnade.

Dock är det mindre action än vad kan kunnat vänta sej – inte för att det är något fel på dom actionscener som finns. Nej, fokus ligger snarare på humor, 80-talsestetik och österländsk vishet (klyschig sådan men sann för det).

Jan 182011
 

War Dog (1986)
Regi: Björn Carlström och Daniel Hübenbecher

Helvete! War Dog måste slå rekord vad gäller squib-användning. Det är action och våld för hela slanten – 80-talsfilmvåld i koncentrat om man så vill. Filmen är inspelad i Sverige med svenska skådespelare, men alla pratar engelska i vad som ska föreställa USA. En man tror inte på att hans bror dog i Vietnam, och mycket riktigt: brodern lever fortfarande men är del av ett militärt experiment där soldater drogas för att bli ultimata krigsmaskiner. Låter det som Universal Soldier så är det för att det är likt Universal Soldier, men War Dog kom faktiskt nåt år innan. Miljöer och skådespelare är kanske inte hundra procent trovärdiga, men det går inte att förneka att det är mycket och förhållandevis väl fungerande pangpang.

Dec 072010
 

ITD
Regi: Lars Peterson och Valerian Noghin

Science fiction-action! Svensk science fiction-action! Nu är ITD bara 23 minuter, men ändå. Det hela handlar om ett gäng militärer som ska undersöka vad som är fel på en skeppsbas ute i havet. Där får dom det automatiska försvarssystemet emot sej, vilket innebär att en massa robotar ger sej på dom. För tittaren innebär det mycket eldstrider, action och datoranimerade effekter. Det man kan klaga på är en något dassig digitalkameralook, men effekterna håller till största delen hög klass.

Se filmen på Vimeo.