Maj 172013
 

2013_bok_uttagningen

Maths Claesson: Uttagningen
Bonnier Carlsen

Linux är en schysst kille som bor i ett framtida Stockholm. Pappan är för det mesta borta, så han får klara sej själv, precis som hans kompis, Elvira. Linux drömmer om att kunna åka till rymden, så när en uttagning ska ske i stan för att utse några ungdomar till rymdambassadörer och få resa till en rymdstation, tar han så klart chansen. Men konkurrensen är hård för Linux och dom andra ambassadörsaspiranterna, vilka får genomgå olika tester på Gröna Lund där deras fysiska och samarbetsmässiga förmågor utvärderas.

Maths Claessons debutroman är en omsorgsfullt berättad sådan. Det (inte alltför avlägsna) framtida samhället känns genomarbetat och beskrivs – ovanligt nog i svensk sf – förhållandevis positivt, exempelvis har klimatförändringar lett till att det visserligen blivit betydligt varmare, men några effekter av detta annat än att folk dricker cola hela tiden nämns inte. Den positiva framtidssynen går igen i hur rymdledarna utser ambassadörer, där dom genomskådar dom ambitiösa översittartyperna och hellre väljer reko folk. Är det något man kan hålla emot boken är det att tempot är något sävligt och att det inte blir särskilt spännande då utgången är rätt så given. Detta uppvägs dock av omsorgsfullheten i berättandet och karaktärerna.

Maj 072013
 

2013_bok_xlosdelden

KJ Larsson: Xlos Delden
Wela förlag

Xlo har ett meningslöst jobb som han avskyr. Han lever ensam, har inga vänner. Allt är grått och jäkligt. Han längtar tillbaka till sin tidigare, bekymmersfria tillvaro, tillsammans med själsfränden Xmo, i Delden. Han drömmer om att återfinna Xmo, tillsammans med henne få medvetandet överfört till en fisk och åter leva bekymmersfritt. Och så en dag får Xmo nog. Han bestämmer sej för att finna Xmo, vilket först leder honom iväg från den gråa staden och sedan på en jakt efter Nut, den person som drev igenom att alla i Delden skulle leva i människokroppar.

KJ Larssons detbutroman Xlos Delden är en udda sådan. KG Johansson jämför i baksidans citat honom med Douglas Adams, Robert Rankin och Terry Pratchett, vilket visserligen är förståeligt men kanske att gå väl långt – KJ når med Xlos Delden inte riktigt upp till dessa författare vad gäller jämnhet och infallsrikedom. Men en intressant bok är det, full av torr humor och underfundig existentiell misärskildring. Vem kan inte gilla meningar som: ”Ännu en dag av hunger och ensamhet. Ännu en dag att tillbringa på en arbetsplats jag hatar, suckar Xlo tyst för sig själv. Den enda skillnaden med den här dagen är väl att den antagligen kommer att bli ännu värre än vanligt.” I grunden av berättelsen finns en välbehövlig påminnelse om hur onaturlig mycket av den samhällskonstruktion vi är inlemmade i är.

Apr 242013
 

2013_roman_andlos

Mattias Ronge: Andlös
Ordfront förlag

Leni vet vad som orsakar Sjukdomen. Men ingen tror på henne. Hon har fått sparken från sitt jobb och börjar känna sej smått bitter. När en grannkvinna dör i sjukdomen får Leni se sej ta hand om dennas sjuåriga dotter, Selma, och när en manlig bekant hamnar i trubbel med polisen hakar han på tjejerna på den resa mot sjukdomsforskningscentrat i Lund som Leni bestämt att hon (nu dom) ska göra.

Grårealistiska nära framtiden-historier är en vanlig undergenre inom svensk sf, och Andlös är ett typexempel på denna typ av berättelse. Visserligen innehåller boken en del spänningselement, men till största delen är detta menat som en realistisk skildring av vår värld där, dock, en mystisk sjukdom brutit ut. Sjukdomen, som främst drabbar storstadsbor, gör att man förlorar andningsreflexen och därför aktivt måste tänka på att ta varje enskilt andetag för att inte falla ihop och dö. Tillgången till dom maskiner man behöver för att överleva nattsömnen är begränsad och resandet har begränsats i syfte att förhindra sjukdomens spridning.

Om realismen innefattar miljö och karaktärer så sträcker den sej inte ända fram till själva sjukdomen, som snarare stoppats in som handlingskatalysator och tankeexperiment à la blindheten i Blindheten eller barnlösheten i Children of Men. Man kan läsa den mer som en metaforisk grej, om att inte ta sej tid att andas, ta det lugnt, leva i nuet.

Mattias Ronge tredje roman är grå och tung och Leni är en rätt negativ och ältande huvudperson, men det som rör Selma och hennes lidanden berör, och skildringen av den rädsla och destruktiva gruppmentalitet som blommar upp är utomordentlig.

Apr 212013
 

1987_film_stritogstumme

Strit og Stumme
Regi: Jannik Hastrup

Strit og Stumme är något av en dansk animerad klassiker som tidigare i år äntligen släpptes på dvd. I hemlandet åtminstone – jag hittar inte filmen hos någon svensk återförsäljare.

Filmen utspelar sej i en mörk framtid där folk lever under jorden, detta på grund av människans förstörande av miljön. Dom är ständigt jagade av råttorna som blivit större och smartare. I myter talas om ett Paradis uppe på ytan. Några människor lämnar grottorna för att finna detta.

Strit og Stumme är kanske något primitivt tecknad men har styrkor i ett bra budskap och schvung i berättandet. En inspirerat berättad och förhållandevis vuxen historia (trots en del trams på ytan).

Apr 212013
 

2013_bok_midsommargryning

Lars Wilderäng: Midsommargryning
Massolit förlag

Om man har svårt att tänka sej mänskligt umgänge annat än hierarkiskt ordnat sådant, om man delar in människor i olika grupper och tilldelar dessa olika värde, om man har mage att kläcka ur sej saker som att mord leder till frihet, om man är fascinerad av vapen och metoder att mörda, då kan man skriva böcker som Midvintermörker och Midsommargryning.

Dock. Till författarens ära och försvar ska tilläggas att militär- och övergreppspropagandan tonats ned i Midsommargryning i jämförelse med föregångaren. Författaren tillåter nu viss nyansering gällande vilka människor som har rätt och är bra, och några icke-militärer tillåts i uppföljaren att framföra åsikter utan att dessa nedvärderas. Berättarmässigt har dom långa militärlingo- och actionsekvenserna fördelats jämnare i texten vilket lett till ett bättre flyt och ökad läsvänlighet.

Vad gäller tekniska beskrivningar och actionfylldhet är denna nära framtiden-historia där Sverige och Ryssland krigar inte illa, men läsare som besitter förmåga att känna samhörighet med sina medmänniskor kan finna människosynen problematisk.

Mar 232013
 

2013_bok_felkod404

Erik Midander: Felkod 404
Opal bokförlag

Linns pappa är försvunnen. Kanske är han kidnappad, tror Linn, även om det inte kommit något krav på lösensumma. Linn tycker att polisen inte gör något och att hennes mamma bara är jobbigt ledsen. När Linn via en av sin pappas datorer kopplar upp sig mot en främmande dator får hon kontakt med någon hon inte kan förklara vem det är. Vad är kopplingen mellan denne, det hemliga projekt pappan arbetade med och kidnapparna?

Erik Midanders debutroman Felkod 404 är en thriller för yngre läsare där sf-elementet utgörs av en livs levande AI, Aitia. Felkod 404 är alltså den andra svenska sf-boken med AI-tema på ett år. (Autogenesis av David Sikter är den första.) Sextio procent in i boken har det inte hänt något mer än det hade när boken inleddes, sen inleder Linn en utlistarkamp med kidnapparna, om vilka hennes misstankar visar sej stämma till punkt och pricka trots en rätt diger avsaknad av bevis på att det överhuvudtaget faktiskt fanns kidnappare med i bilden.

Trots lite strukturella och realismrörande problem är Felkod 404 en i övrigt hygglig thriller som åtminstone läsare i yngre tonåren eller däromkring lär kunna uppskatta.

Mar 212013
 

2013_bok_medley

Lisa Medin: Medley
Kolik förlag

Denna recension är skriven av Ingerun Sjösvärd som också bloggar på Boktjuven.

Den grafiska romanen Medley utspelar sig i en framtid eller en parallellvärld där musik kan användas och används för att döda och skada andra. Vilken musikstil man har är medfött/genetiskt och vissa stilar är mer värda än andra. Den styrande stilen/klassen är symfonikerna, och det är de som styr världen med järnhand. Deras styre började för att hindra alla musikstilar att kriga mot varandra. Den stil som anklagas mest för kriget och står allra längst ner på skalan är synthen.

Medley handlar om en ung löjtnant, Cathrine Hayes, som har befäl över en musikstyrka, då de stöter på Axel, en ung synthpoppare. Axel har blivit mobbad för sina synthgener i hela sitt liv, och har bestämt att han inte är synthare, utan synthpoppare. Axel vill finna Medley – staden där musikstilar blandas, men alla säger att det bara är en myt, en utopi.

Genremässigt är Medley en science fiction-serie, där musikstilar får representera både klass och ras. Samhället är en diktatur där en klass/ras styr över alla övriga. Historien med en rebell som tar hjälp av någon vänlig själ från den styrande klassen är klassisk. Jag har lite svårt att komma in i tänket att musiken är dödlig och förstå hur dueller och krig går till och varför eller hur musiken har gått från nöje till vapen. Detta stör mitt läsande lite.

Teckningsstilen är manga-liknande, med många detaljer och fart och fläkt. Gillar man musik och inte retar sig på teckningar av kvinnor med megastora bröst, så är detta en snygg och vältecknad serie. För mig blir dock känslan när man visar en kvinna som har makt, men inte riktigt kan hålla kvar brösten i kläderna lätt förlöjligande. Inte bara av seriens hjältinna utan också av kvinnor i allmänhet.

Mar 192013
 

2012_novell_vagentillstjarnorna

Oskar Källner: Vägen till stjärnorna (novell)
Fafner förlag

Detta är ett inlägg från Eva Holmquist som vanligtvis bokbloggar på Tröst för ett knytt.

Jag har tidigare lyssnat på Oskar Källners debutroman Drakhornet som jag tyckte väldigt mycket om så det var spännande att ta del av ett annat alster. Den här gången var det frågan om  en science fiction-novell. Vägen till stjärnorna utspelar sig i tunnelbanesystemet under Stockholm någon gång i framtiden efter ett kärnvapenkrig. Världen beskrivs på ett trovärdigt sätt och de politiska fraktionerna är en av de stora behållningarna i novellen. Oskar har också fått in bakgrundshistorien naturligt genom att en som vet mer förklarar för en som vet mindre. Den är också spännande och väl värd att läsa.

Det som kan förbättras med novellen är att den är mer första delen i en roman än en självständig novell. Som en del av en novell blir det också lite väl mycket bakgrundshistoria. Den behövs och Oskar har fått in den bra, men det hade fungerat bättre om det hade varit början på ett längre verk. Slutet är också mer avpassat för att vara slutet på ett kapitel snarare än slutet på en novell.

Sammanfattningsvis är det en bra historia som det är väl värt tiden att läsa i väntan på att Oskar skriver klart resten av berättelsen. För det hoppas jag verkligen att han gör. Det kan bli en riktigt bra science fiction-berättelse…