Tony Manieri: Abacuspentagrammet
B Wahlströms
Denna recension är skriven av Ingerun Syrén Sjösvärd som också bloggar på Boktjuven.
Världens banker är hotade av ett datorvirus och den hemliga underrättelseorganisationen Warwick Station vill ha hjälp av ungdomarna Sam och Maya eftersom det är de som vet hur man reser i tidsmaskinen som kan hjälpa dem stoppa viruset. Det gör man med en hemlig kod. Det verkar som om Warwick station ser dem som unga rekryter och därför betalar skolavgift på en väldigt dyr skola i London, S:t Francis of Connachts College, eller SFC. Efter de har installerat sig där är det ganska snart dags för dem att ta sig till 1956, då de ska kunna hitta information om den hemliga organisationen ABACUS lärjungar genom att söka upp en avhoppare som Warwick Station gjorde missen att inte lyssna så noga på då. Nu när alla bankerna och världens ekonomi är hotade vill de rätta till sitt misstag. Kan Sam och Maya få fram koderna?
Jag skulle vilja kategorisera boken som Dan Brown för ungdomar, tyvärr med lite platta karaktärer men ändå rätt spännande, speciellt framåt mitten.
Det finns dock en del logiska luckor mm som irriterar mig. Här kommer två exempel:
Exempel 1:
Varför har ABACUS lärjungar lagt ut ledtrådar för en ”hemlig” kod som potentiellt kan stoppa deras egen planerade bank-attack? Vore det inte bättre att låta bli att göra det?
Exempel 2:
Varför låter Warwick Station ungdomar utföra uppdraget? Okey, det är de som ”kan” koden till tidsmaskinen, men varför blir de inte bara ombedda att ge koden till en vuxen? Möjligen om de hade vägrat ge ut den och därför tvingat in sig själva, men så sker inte.
Jag kan inte låta bli att jämföra Robert Muchamores Cherub-serie, till exempel Fritagningen. Där är det också barn och ungdomar som är agenter. Där är motiveringen att de ska nästla sig in hos skurkarnas barn för att på så vis komma åt föräldrarna. Det är lättare att köpa.