Tony Manieri: Raahas tidsmaskin
B Wahlströms
”Den ultimata äventyrsberättelsen. Den ska jag skriva.” Så tänkte nog Tony Manieri när han satte sej och påbörjade Raahas tidsmaskin. I händelsernas centrum hittar vi tonåringen Sam vars äventyrarföräldrar försvann spårlöst för sex år sen. Sam har sen dess levt med sin hemliga agent och kampsportsexpert till morfar. Nu är det dags för Sam att fortsätta föräldrarnas arbete och hitta dom återstående över hela världen utspridda delarna tillhörande en mystisk tidsmaskin, vilken förhoppningsvis också kan leda honom till modern och fadern. Som tur är får han hjälp av sin snygga kickasstjej till klasskamrat, Maya.
Resor världen över, mystiska artefakter, James Bond-skurkar, tempel som rasar ihop precis när hjältarna gjort sitt ärende där och tagit sej ut… Mycket äventyr blir det, och mycket klyschor. Förutom lite väl tydliga lån från Indiana Jones, Tintin och liknande historier så lider boken också av ett episodiskt upplägg där samma handling upprepas fast i ny miljö, då Sam och Maya besöker en plats, får hjälp av någon, hittar artefakten, blir förrådda av någon, klarar sej ur situationen… Till det kommer en massa andra otroligheter och logiska luckor, men det får man kanske ta med tanke på genren. Men underhållande är det, och mycket äventyr blir det, och det var väl det som var tanken.


